Vad händer när pengarna inte går att nå?

Man vet väldigt lite om vilka konsekvenser det kontantlösa samhället kan få för Sverige, skriver Inger René och Carin Ramneskär.

20 feb 2021   Sverige ligger i ”riskzonen” för att bli världens första kontantlösa land, hävdar forskare från bland annat KTH, som ser scenario att vi inom fem till tio år tappat kontanthanteringen i vårt samhälle.

Vi vet att cirka 10–12 procent av befolkningen lever i digitalt utanförskap. Det är äldre, personer med olika funktionsvariationer och personer som i övrigt inte har möjlighet att hantera digitala lösningar. En demokratisk process och en öppen diskussion om kontanter som betalningsmedel är önskvärd.

Riksbankskommittén kom med ett delbetänkande för en tid sedan, där framgår det att kontantavvecklingen fram till nu inte föregåtts av grundliga överväganden.

Man vet väldigt lite om vilka konsekvenser detta kan få för Sveriges beredskap, civilsamhället och småföretagen, den äldre befolkningen och grupper med svag förankring i samhället. Med andra ord så har en samhällsbärande infrastruktur nedmonterats på ett ad hoc-mässigt sätt utan tillbörlig konsekvensanalys.

Läser man på Civilförsvarsföreningens hemsida (www.civil.se) under rubrik ”krislåda” så ingår kontanter som en del av förnödenheterna som bör finnas i denna låda. När krisen slår till är bland annat strömförsörjningen sårbar och kontanterna kan bli kvar i uttagsautomaten.

Tänk i ett längre perspektiv, innan det är för sent. Behåll kontanthanteringen.

Inger René (M), ordförande Moderata Seniorer i Västra Götaland

Carin Ramneskär (M), Moderata Seniorer Fyrbodal