Inför ett nytt äldrefridsbrott

Det skriver Ulf Kristersson, partiledare, Margareta Pålsson, ordförande Moderata Seniorer, Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson och Johan Forssell, rättspolitisk talesperson, på DN Debatt.

I början av året rapporterade SVT om en ny våg av rån mot äldre i Malmö, där gärningsmännen utgett sig för att vara poliser. Flera liknande brott mot äldre har inträffat på andra platser i landet, bland annat i Göteborg. Samtidigt har vi sett en våg av anmälningar om telefonbedrägerier. Så kallad ”vishing” är en brottslighet som främst riktas mot just äldre, där denna grupps sårbara situation utnyttjas systematiskt. Enligt siffror från Polisen är medelåldern bland målsägandena 76 år.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet från 2018 har 17 procent – eller var sjätte person – i ålderskategorin 65–84 år eller äldre blivit utsatta för brott under det föregående året. Av samma rapport framgår att var femte kvinna över 74 år inte går ut under sena kvällar på grund av otrygghet. Studien visar även att konsekvenserna av brottet ofta är betydligt mer långtgående för äldre än när yngre personer drabbas. Inget tyder på att situationen förbättrats sedan rapporten skrevs.

Majoriteten av de intervjuade vittnade om långvariga psykiska efterverkningar i form av oro, ängslighet och misstänksamhet. Att inte kunna sova eller inte våga lämna sitt hem är vanliga konsekvenser. De som har blivit lurade i samband med ett bedrägeri upplevde dessutom stora skamkänslor och hade svårt att prata med sina närmaste om vad som hänt.

I Sverige ska alla människor kunna känna sig trygga, inte minst de som är äldre. En ny, borgerlig regering efter höstens val kommer aldrig acceptera en situation där den som har jobbat och bidragit till samhället under hela sitt liv inte kan känna sig trygg. Vi kommer vända den dystra utvecklingen genom ett samlat reformpaket i fyra steg.

1. Ett nytt – ”äldrefridsbrott”  ska införas

Sverige bör stärka skyddet för äldre genom att införa ett helt nytt äldrefridsbrott. Konkret handlar det om en ny typ av straffskärpningsregel som träffar alla typer av brott där brottsoffret är en äldre person. Regeln kommer innebära att straffet skärps avsevärt för brott då en äldre person är brottsoffer. Skärpningen ska inte bara öka i proportion till brottets art utan också till brottsoffrets ålder.

När regeln används ska det uttryckligen anges i domen – exempelvis ”misshandel medelst brott mot äldrefrid” eller “bedrägeri medelst brott mot äldrefrid”. Det nya äldrefridsbrottet ska gälla oavsett om den höga åldern faktiskt har utnyttjats i det enskilda fallet. Med andra ord ska det vara tillräckligt att gärningsmannen varit medveten om brottsoffrets ålder. I dag kan brott mot äldre i vissa fall omfattas av en annan bestämmelse i brottsbalken, som dock sällan används.

2. En nationell satsning för att utreda bedrägeribrott och annan brottslighet mot äldre 

En viktig del av arbetet för att utreda bedrägeribrott mot äldre utförs av den så kallade CIRCA-gruppen, Polisens specialgrupp som utreder seriebrottslighet mot äldre. Gruppen består i dag endast av ett fåtal medarbetare. Gruppen är organiserad under Polisregion Väst, men bistår även andra polisregioners arbete.

Vi ser positivt på att det finns en särskild polisenhet som arbetar med seriebrottslighet mot äldre. Samtidigt är det uppenbart att resurserna inte räcker till. För att kunna möta den kraftiga ökningen av anmälda telefonbedrägerier mot äldre är det viktigt att denna enhet ges bättre möjligheter att stödja och bistå samtliga polisregioner. CIRCA-gruppen behöver därför få ett uttalat nationellt uppdrag och tillföras ökade resurser för att kunna växa i den utsträckning som brottsutvecklingen kräver.

3. En stödlinje för äldre brottsoffer

Vid sidan av det psykiska lidandet ger ungefär hälften av intervjupersonerna i Brå:s studie uttryck för svårigheter att hantera de praktiska konsekvenserna av att ha blivit utsatt för brott. Det gäller vilka man bör tala med, vilka papper som måste fyllas i och olika myndigheters uppgifter i förhållande till brottsoffer. Samtliga av dessa intervjupersoner uppger att de har varit beroende av hjälp av andra för att kunna navigera i rättsprocessen.

Det finns idag vissa ideella stödlinjer som bistår äldre som utsatts för brott. I länder som Norge, Storbritannien och Australien har staten tagit ett ansvar för att ge brottsutsatta äldre stöd med praktisk rådgivning och information, bland annat om rättsprocessen och om vilka myndigheter den hjälpsökande kan kontakta. Vi vill pröva om en liknande statlig stödlinje bör införas i Sverige.

4. Rätten till målsägandebiträde för äldre brottsoffer ska utökas

I dag är det inte självklart att äldre som utsätts för brott får ett målsägandebiträde. Moderaterna vill att samma regler ska gälla för äldre som för brottsoffer som utsatts för ett sexualbrott. Detta innebär att om förundersökning har inletts eller återupptagits ska ett målsägandebiträde förordnas för den som har fyllt 67 år, oavsett vilket brott misstanken avser, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde.

Socialdemokraterna har haft åtta år på sig att få bukt med brottsligheten. Verkligheten visar att Magdalena Andersson och Morgan Johansson har misslyckats med denna helt fundamentala uppgift. Men även om otryggheten idag är Sveriges allvarligaste problem, så är situationen inte hopplös. Det går att göra Sverige till ett tryggare och friare land.

En ny regering kommer göra vad som krävs för att återupprätta medborgarnas trygghet. Detta är särskilt viktigt när det gäller människor som är extra utsatta, och som av olika anledningar har svårt att värja sig. Med vår politik kommer Sverige få äldrefrid.