Civilsamhället och den idéburna välfärden

20220219     Efter  reformationen i Sverige när klostren stängdes i mitten av 1500-talet blev det en offentlig uppgift att ta hand om barn, gamla och sjuka människor, samtliga egendomslösa utan familj och släkt. Omhändertagandet skedde genom utackordering på bygden till lägsta pris eller  ett genom att sätta folk på fattigstugan. Under de sociala rörelsernas framväxt på 1800-talet började civilsamhällets och folkrörelsernas idéburna aktörer utveckla vad vi idag kallar välfärdstjänster. Framväxten av Folkhemmet och den generella välfärdsstaten från 1930-talet och fram till början av 1980-talet blev en tid av tillbakagång för civilsamhället och de  idéburna entreprenörerna. Från 1985 till 2020 skedde en globalisering och marknadisering av välfärden genom att öppna upp för privata leverantörer. Nu i början av 2020-talet räknar vi som samskapandes och samverkandets  tid mellan offentlig sektor och näringslivet. I det här skedet är utveckling av nya finansiella lösningar som främjar den idéburna välfärden en nödvändig självklarhet.  Civilsamhällets sociala medverkan i samhällsutvecklingen räknas i fyra faser från början av 1800-talet med fas ett och sedan fram till fas fyra från i början av 2020-talet. Nu i civilsamhällets fas fyra ställer vi frågorna: Vad innebär i praktiken samskapande och samverkande mellan offentlig sektor och näringslivet? Varför behövs nya finansiella lösningar? Varför ska politiken engagera sig?

År 2009 gick äntligen startskottet för en valfrihetsreform för välfärdstjänster inom hälsovård och socialtjänster. Lagen om valfrihet trädde i kraft första januari 2009. Nu i början av 2020-talet är hög tid för den stora och genomgripande  förändringen för samtliga skattefinansierade välfärdstjänster. Att välfärden som vi alla skattebetalare gemensamt finansierar används med vår tids möjligheter, i den samhällsförändring som den tekniska utvecklingen driver fram.

Hjona på fattigstugan alltid tacksamma för allmosor, hjona och deras tid är långt borta, för mycket länge sedan. Nu är vi alla delaktiga i finansieringen av välfärden, det är därför inte mer än rätt att medborgarna vi som är välfärdens kunder har rätt att ställa krav. En vinn – vinn situation för hela samhället. Politikens roll är att hushålla med knappa resurser och med hjälp den offentliga upphandlingens möjligheter till ändamålsenliga avtal och för en vid krets av välfärdstjänster åstadkomma maximalt för skattepengarna.

Ett ökat utbud av välfärdstjänster har skett succesivt genom åren och blivit möjligt genom att alltmer skattepengar flutit in till stat, regioner och kommuner. Vård efter behov är i dag en självklarhet  för oss Svenskar. Sedan börjar oklarheterna. Om: Vem som ska utföra tjänsterna när privata tjänsteleverantörer anlitas, vilka krav och vilkor ska då ställas på företagen, hur ska kapital säkerställas och hur kan socialt inriktade finansieringsinstrument utvecklas? Att arbetsförmedling ingår i kategorin skattefinansierade välfärdstjänster förvånar och överraskar många. Kvalitetskrav måste ställas på denna för samhällsekonomin och enskilda medborgare så viktiga och nödvändiga samhällsservice som information och distribution av tillfällen till anställning.

Nya tider! De nya möjligheterna finns i det svenska civilsamhället som är starkt och välorganiserat, här finns det engagemang och ansvar som behövs för välfärdens nystart i en ny tid. Kärt barn har många namn. Synonyma beteckningar som används: Civilsamhället med liberalt angloamerikanska anor, eller beteckningen den Tredje sektorn som har tyskt ursprung, eller kanske Social ekonomi som har franska rötter och slutligen en ny svensk beteckning den Idéburna sektorn. I den Idéburna sektorn finns välfärdens entreprenörer som kan erbjuda kunderna engagemang, trygghet och mångfald i utbudet av tjänster. Medarbetare som entreprenörsföretagens  intressenter finner på plussidan ett stort utbud av olika typer av arbeten och tjänstgöringsgrader.

Sverige ligger efter andra OECD länder! Det behövs och krävs finansiering anpassad till välfärdsföretagens karaktär och behov. Med rätt finansiering kan välfärdsföretagen blomstra och erbjuda kunderna den trygghet som borde vara en självklarhet för den som är i hehov av välfärdstjänster. Slut med penningtvättande företag inom välfärden. Med rätt finansiering till välfärden kan personer med specialistutbildning inom det stora branschområdet välfärd gå samman och utveckla gemensamma företag, ett kooperativ med ekonomisk förening eller aktiebolag som juridisk grund. En ny associationsform speciellt utformad för idéburna företag inom välfärden skulle inte endast gynna tillväxten av välfärdsföretag utan också öka tryggheten för företagens kunder.

En kapitalmarknad i riktning mot finansiering av socialt viktiga samhälls- och välfärdsverksamheter är grunden för att intresseorganisationer, föreningar med skilda inriktningar, personer i yrkesgemenskaper eller enskilda personer ska kunna eller ens våga tänka på att starta och driva en verksamhet inom den gemensamma välfärden. Engagemanget i en egen verksamhet och för anställda medarbetare närheten i en mindre organisation ger korta kommunikationsvägar och mindre administration. Engagemang och närhet ger kunderna den trygghet som de efterfrågar och har rätt till.

Ett nytt samhällskontrakt för en hållbar samhällsutveckling kräver både social och samhällsekonomisk inkludering med privata och lokala initiativ. En svensk marknad för sociala investeringar är under utveckling. De nya sociala finansinstrumenten är anpassade till att fungera i partnerskap med de idéburna företagen. Civilsamhället och den idéburna sektorn måst hitta en tydlig roll mellan näringsliv och offentlig sektor. Med tanke på välfärdsföretagen och som Richard Normann managementkonsult och doktor i företagsekonomi vid Lunds Universitet, sade på ett seminarium i Lund våren 1985  ”tjänster har sin egen logik”. Det betyder att tjänster i synnerhet välfärdstjänster måste förstås utifrån syfte och produktionsvillkor. Olika verksamheter drivs utifrån olika logik och måste ha skräddarsydda villkor och förutsättningar.

Trygghet för välfärdens kunder och trygghet för anställda inom välfärdens variation av branscher är lika med  rätt anpassad finansiering och en offentlig upphandling med rätt tillämpade metoder enligt EU:s upphandlingsdirektiv. Trygghet kan också innebära att finansiellt kunna förverkliga en affärsidé om att genom ett idéburet välfärdsföretag erbjuda marknaden socialt hållbara välfärdstjänster.

De frågor som ställs i introduktionen och som vidare diskuteras är högaktuella och nödvändiga att belysa för de krav på förändringar som ställs på välfärden i dagens Sverige. Hur på bästa sätt organisera och finansiera välfärden och skapa en vinn-vinn situation för oss alla skattebetalare, användare av välfärdstjänster, välfärdsföretagare, presumtiva välfärdsentreprenörer och politiker?

Vad innebär i praktiken samskapande och samverkande mellan offentlig sektor och näringslivet? Det betyder att EU:s upphandlingsdirektiv är till stor nytta vid upprättande av partnerskap och speciella avtal. Sociologen Habermas beskrev omkring 1980 näringslivet som systemvärlden som höll på att ta över livsvärlden, livsvärlden  lika med civilsamhället. Det som händer nu är att civilsamhället med den idéburna välfärden tar tillbaka utrymmet som varit förlorat. Vinsten är större närhet, mer direktkommunikation och individens ökade möjligheter till att påverka den egna livssituationen.

Varför behövs nya finansiella lösningar? Välfärdsföretagen konkurrerar med varandra på en  kvasimarknad, en oligopol marknad en beränsad marknad skapad för välfärdstjänster som om inte helt men till största delen är skattefinansierade. Företagsidéen för idéburen välfärd har vanligtvis fler syften än enbart monetära. Ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv är det därför god ekonomi med finansiella lösningar riktade till de idéburna välfärdsföretagen.

Varför ska politiken engagera sig? För att marknaden själv inte kan lösa samhällets fördelning av resurser. Samhällsekonomi och fördelningspolitik är en uppgift för politiken.

Jag har i arbetet med texten ”Om välfärd” haft stor nytta av mina tidigare erfarenheter av och om social ekonomi i EU-sammanhang och tidigare omvårdnadsföretagare inom social ekonomi. Och som initiativtagare och Vd i Kooperativet Carole välfärdstjänster och friskvård, ekonomisk förening och delägare samtidigt styrelsemedlem i Coompanion Örebro län.

Jag vill också framhålla den rörelse till attitydförändring mot välfärd som tärande på samhällsekonomin. Rörelsen för välfärden som närande för samhällsekonomin drivs främst genom Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd med projektet Nysta och Fremia bildat 2021, arbetsgivarorganisationen för verksamheter i huvudsak inom kooperationen, civilsamhället, idéburen välfärd och samhällsnytta. Fremia tog på senhösten 2019 kontakt med debattören och forskaren på handelshögskolan i Stockholm Sofie Nachemson-Ekwall som tidigare genom den oberoende tankesmedjan Global utmaning gett ut ”En hållbar ägar arkitektur för Sverige” och ”Ett Sverige där anställda äger”. Kontakten resulterade 2021 i ”Dags att bry sig. Så kan civilsamhället och den idéburna sektorn lyfta Sverige” Ekerlids förlag. I ”dags att bry sig” tar Nachemson-Ekwall upp de viktiga förändringar som måste ske för att lyfta Sverige och välfärden.

Örebro 15 februari 2022

Solbritt Fontander